Rolig fotbollsträning
Inte en viss Kevin Mars som känner sig lite skyldig för att ha smygfotat mej och Jenny? Haha... 
Hoppträningen
Vi va ganska många. Fem stycken. Men det var för att det var två st som inte brukar vara med på de onsdagarna utan de andra onsdagarna.
I början red vi på en kvadrat med fyra bommar. Hon va väldigt pigg men fick henne ändå under kontroll. Det gjorde vi i trav och sedan i galopp. I vänstervarvet i galopp fick jag inte med hela henne i svängarna hon bröt ut en del. Det gör hon ibland i det varvet. Men i högervarv gick det bar och tillsist även i vänstervarvet.
Sen hoppade vi korta banor med hinder på diagonalen. Då fick jag henne balanserad i svängarna och vi fick en bra anridning på hindrena. Det var bara en gång som vi fick ett litet taskigt hopp med det löste Donna bra.
Suernöjd med träningen!!
Återkommer senare
Hoppträning idag
Hej! Nu har jag kommit hem från skolan. Som vanligt en kort dag i skolan idag. Precis gett hästarna mat.
Ikväll ska jag till FRK på hoppträning. Jag får aldrig tid till att rida på tisdagar så hon brukar va väldigt pigg och ivrig på onsdagar. Hon är mycket lugnare på måndagar och tävlingar. Men idag ska vi låta henne springa av sig lite i padocken innan vi åker. Får se om det hjälper.
Som ni har märkt har uppdateringen blivit bättre och jag ska fortsätta så här. Ni får gätna tipsa om saker jag ska skriva åsiktsinlägg om. Jag har lite torka på det ibland.
Nu ska jag klippa ihop en film från i söndags ;)
Buss till Mellerud
Svängdag igår
My Way Home
/ Michelle
DRÖM!!
Varför varför
Ponnyakuten
Två felfria rundor
Snyggo grimma
Anlänt från Alma, ridhuset
Idag har jag vart hos Alma. Jag åkte dit igår kväll och sov över till idag. Så igår kväll hos henne som var det några tjurar som hade rymt ifrån lagården. De stog utanför och höll på att stångas och busa med varandra. Just denna kvällen var inte hennes pappa eller mamma hemma utan bara hon, jag, Alfred (hennes lillebror) och hennes mormor. Och vi klarade inte av det för det var tjurar som väldigt gärna ville komma mot oss och busa och typ stångas. Så Alma fick ringa till flera personer efter hjälp. Tillslut fick vi tag i en som jobbar där som heter Kikki. Hon kom dit och tillsammans fick vi in tjurarna. Lite äventyr fick det bli där ;)
Jag kom hem från Alma halv tre. Efter det åkte vi till FRK. Där har jag ridit Donna och det gick superbra. Hon var lugn, mjuk, och lydig. Hoppas på att det går lika bra imorn när vi ska till Trollhättan på träningshopning. Så nu ska jag sova för måste upp tidigt imorn.
Min och Bellas otroligt långa resa <3 <3
Våran långa resa från då till nu. Shiitt va mycke vi har gått igenom.
När jag var 9 år åkte vi och provred en svart, smäcker New forest till mig. Det var min ponny jag har nu som heter Bella. Vi åkte ända till Hälsingborg. Jag hade inte ridit så länge då. Bara 2 år. När jag red gick det väl sådär. Bella var väldigt pigg och stark. Vi hoppade ett litet hinder och hon flög över det lätt som en plätt. Vi hade vädigt svårt att bestämma oss. Eftersom vi åkt så långt skule vi bestämma oss på plats viket är det svåraste som finns. Jag grät för att jag kunde verkigen inte bestämma mej. Men sen åkte hon med oss hem i transporten i alla fall och jag var så glad!
Första träningen jag skulle på i Färgeanda gick som det gick. Jag hade ingen kontroll på henne alls. Kunde inte få stopp på henne och vi sprang in i de andra och det var bara kaos. Jag klarade verkligen inte av henne. Jag var ganska liten på henne också. Vi fortsatte att kämpa. Så en sommar när vi kom hem från en sommarstuga gick jag till hagen för att hälsa på hästarna. Då står Bela där och gnäggar åt mej medan hon står och darrar. Så såg jag att på höger framben var ett stort öppen sår där det blödde massor. Tårarna började rinna direkt och jag sprang tillbaka till huset för att säga till mamma och pappa. Veterinären fick komma och hon sa att en sena nästan var helt av. Så det var en ganska allvarlig skada. Hon fick vila i tre månader men där imellan var vi till Skara för att det såg ut som senan stack ut men som tur var så var det inte så.
Efter vilan började vi sätta igång henne. Nu var hon piggare än någonsin. Vi tränade på och det handlade hela tiden om att få henne lugn. Första "tävingen" var en klubbhoppning. Vi hoppade 30 cm och 40 cm. Det var full fart hela tiden. Jag flög med som en vante och hon gjorde precis hur hon ville. Min tränare sa till mig att det skulle bli en riktigt bra tävlingsponny tillslut.
Vintern kom och hon blev helt galen. Jag kände aldrig någon gädje med att åka till Färgelanda för att rida. På nästan varje träning raceade hon och vek sig dubbel när hon bockade och sparkade bakut. Jag ramlade givetvis av. Slutade ofta med att jag fick rida i ett hörn medans de andra gjorde galoppövningarna vi inte kunde vara med på. Hon fortsatte vara galen hela vintern. Jag bev rädd för att det skule gå för fort när jag red. Ville helst bara skritta långsamt. Vi började släppa henne lös i ridhuset innan jag skulle rida. Så att hon fick springa av sig. En annan mer erfaren ryttare fick rida henne för att se om det bev bättre. Hon klarade av henne mycket bättre. Men även för henne var Bella otroligt svårriden. Jag var rädd för Bella och blev en mes. Grät offta när jag åkte hem från träningarna. Allt kändes bara hopplöst.
Det har varit väldigt nära att Bella kommit ut på ansons på hästnet.se. Men så har det adrig blivit som tur är.
När det blev vår och sommar bev hon lugnare. Vi tränade på och det blev bättre. Jag tyckte det var jättekul. Vi var på hoppläger och jag åkte på min första lokala tävling. Det var en clear round och man fick välja höjd. Om man inte var felfri fick man göra omstart om man ville. Jag hade inte bra koll på henne. Hon sprang på hur hon ville och smet vid sidan om flera hinder. Jag bev utesluten och gjorde en omstart. Det gick likadant. Hon sprang fortare och fortare för varje hinder och jag hann inte svänga. Vi hoppade fel hinder och jag höll på att flyga av. När jag skulle in och rida min andra start sa domaren i högtalarna:
- Då får vi hoppas att du kan ha lite bättre koll på din ponny nu då! Haha, lite pinsamt men det stämde ju. Jag hade ju ingen koll alls.
Vi fortsatte tävla det året. Bästa tävlingen var i Grästorp där vi satte våran första dubbelnolla. Vi bev jätteglada. Men vi var på flera tävlingar där vi var uteslutna. På vintern igen blev hon ganska galen. Men då klarade jag av henne lite bättre. Jag började även hoppträna en gång i veckan då. Det tyckte jag var det roligaste på hela veckan. Jag älskade känslan man fick när hon hoppade. Vi var tvungna att hålla igång henne hela tiden för att hon inte skulle få för mycket överskottsenergi.
Nästa år tävlade vi också. Det var bandat resultat. Men på tjörn lyckades vi få vår första placering. Vi kom tvåa. Det var verkligen jättekul. Våran första prisutdelning och första ärovarv. Då fick vi lära oss att Bella ÄLSKADE ärovarv. Då bromsade jag en del för jag vågade inte rida för fort. Men rivstart gjorde hon minsann. Bästa upplevelsen var på KM:et. Där vann vi. Trodde aldrig att det äns kunde vara möjigt. Det var våran första vinst någonsin och jag var lyckigare än någonin. Vi fick hem en egen pokal och en vandringspokal där mitt och Bellas namn var inristat. Det tog ett tag innan jag hann smälta det.
Längre fram på sommaren började det gå vädigt dåligt på tävlingarna. Hon verkligen tvärvägrade, sprang ifrån mig och vi var inget team. Innan stannade hon alltid för att jag gjorde något fel. Men så var det inte. På en tävling ramlade jag av tre gånger av att starta två klasser. Då slutade vi hoppa hemma och bara på hoppträningarna som var varannan vecka. Vi hade en kort paus från tävingarna och det gjorde gott. På nästa täving hade Bella fått tillbaka gnistan. Hon ville verkigen det vi gjorde. Min tränare såg på mig då och sa att efter första hindret såg hon bara ett enda stort leende på mig. Och det stämde för jag var sjukt glad då för att Bella hade fått tillbaka gnistan igen.
På vintern igen blev hon galen. Det bir hon varje vinter. Men nu var jag tilräckligt duktig för att klara av henne. Tack vare henne har jag en otroligt bra balans. Så jag tyckte bara det var kul när hon sparkade bakut. Jag kommer ihåg en hoppträning när jag kommit upp på en rodeohäst. Hahaha.... Bella var fullständigt galen. Jag vet inte riktigt vad hon hade i sitt huvud då. Efter varenda hinder skenade hon runt i ridhuset och bara hon lyckas med att lägga in bakutsparkar i den farten. Herre jösses. Ingen kände igen Bella. De på läktaren vågade inte titta på oss. Hon var ungefär som när Ferdinan sätter sig på en humla. Det som var det mest otroliga var att jag inte ramlade av. Hade ramlat av tusen gånger på henne innan och då var hon inte sån här. Men faktist så gjorde jag inte det. Det kändes som om jag skulle sitta på backen vilken sekund som helst när jag red henne. Det finns bara en att tacka för att jag har så bra balans. Det är Bella. För man har vädigt fel om man säger att hon adrig busar!
Sen kom vi till detta året. 2012. Sista året jag fick täva Bella. :'( Detta året har vart helt underbart. Det är i år vi verkligen hittat varandra. Hon har verkligen visat att hon älskar att tävla. Då gäller det att ta vara på det. Vi har åkt på så många tävingar som möjligt och det har bivit väldigt många. Jag har vart med i Gota Cup med Färgelandas hopplag. Då förstörde Bella aldrig för laget. Vi var felfria varje gång och blev även placerade varje gång. Detta året har vart het underbart. Det har gått sjukt bra hela tiden och det viktigaste av allt. Vi har haft roligt. Vi har ÄLSKAT det vi gjort. På nästan varje täving har vi blivit placerade. Bara detta året har vi fått ungefär 30 vinster och placeringar. Helt sjukt! När vi haft så många motgångar innan Så helt plötsigt bara allt sitter på plats. Det har vart det roligaste året någonsin. Men det värsta är att det var det sista. Våran allra sista tävlinga var vi på 2 dec. Så dåligt slut på våran tävlingskarriär. Vi kom över ett enda hinder på två klasser. Men det var inte så konstigt eftersom det visade sig att Bella var halt. Kunde det bli sämre avslut? Jag var såå ledsen. Stackars Bella! Det var vår allra sista chans någonsin att gå ut på banan och leverera det vi kunde. Den chansen försvann. Och nu har vi ingen mer. Jag börjar gråta så fort jag tänker på det. Vi har gått igenom så himla mycket. Och så mycket som vi slitit i flera år har äntligen gett resultat. Men då tog åren slut. Det här var vårt sista år. Och det är nu över. Jag har lärt mig så mycket tack vare henne Allt jag klarar nu är tack vare henne. Hon har vart med när jag har utvecklat min ridning. När vi köpte henne var jag ganska ovan och hade bara ridit på ridskola i två år. Då var jag rädd för att det skulle gå för fort och ville inte driva även om det behövdes. Men nu älskar jag när vi rider ärevarv och vi kutar ifrån de andra om vi är först. Nu älskar jag när Bella visar sina känslor genom att låta benen flyga tre meter upp. Den känslan är underbar. Men nu kommer vi aldrig känna den känslan igen. Det är slut nu. För alltid. Vi kommer aldrig mer rida i mål med en grym runda och höra publiken jubla när vi rider ärovarv. Aldrig mer någonsin. Jag trodde aldrig att det skulle vara så fruktansvärt jobbigt att inse detta. Att vi aldrig kommer göra om det vi gjort. Men nu sitter jag här och tårarna faller som ett vattenfall. Vi har verkligen älskat allting, allting som nu är ingenting. Gud va jag är ledsen. Men jag måste försöka att gå vidare även om det är svårt. Måste bara säga till dig Bella. Jag älskar dig så otroligt mycket. Jag kommer aldrig kunna gå igenom något så underbart som vi gjort. LOVE YOU!!
Sjuki :(
Hemma från skolan idag. Jag är väldigt förkyld och fick feber igår. Så jag har precis suttit och tittat på en film och ätit glass. Bästa medicinen!
Jag vet att uppdateringen har vart väldigt dålig det sista men jag ska försöka bättra mig. Men jag har inte haft någon lust att blogga. Men nu kör vi. Kommer ett inlägg om träningshoppningen i TFRK sen :D
Väldigt schysst lärare man har
Mumsit med godis
Yeee
Träningsvärk
Åsiktsinlägg
Tycker ni att jag ska börja med mer åsiktsinlägg? Jag själv tycker att bloggen blir lite tråkig med bara massa inlägg om vad som händer och sker i mitt liv. Lite mer tankar hade nog suttit bra. Men det är inte alltid jag har något i huvudet att sprida mina tankar om. Så det vore väldigt bra om ni kunde ge förslag på vad jag ska skriva om. Då kommer jag släppa ut min tankar kring det. Så sätt igång och ge förslag så ska jag börja med mera sånt. :D
Is tid
Va bra vi skrev om Peru Jenny!Donna visste att det va onsdag igår.
Follow me
Titta va mamma kom hem med igår
Denna snygga grimma kom mamma hem med igår. Tack Mami!! <3 Passar väldigt bra eftersom jag har ett John Whitaker grimskaft oxå :D
Dags för Ma med Music
Min dåliga uppdatering är sämst!
Jag och Emelie. Hehe
Jag och Emelie chillar
Spanska
Donna time
Nu ska jag snart äta mat. Skolan idag var kort men urtråkig. Så var Jenny sjuk oxå Typiskt!! Men efter maten ska jag ut och rida Donna. Vi ska kanske hoppa lite. Får se. :D Så länge säger jag. Hejdå!
Plugg
School
Klubbhoppningen i MRK
Det gick superbra! Hon blev inte så chockad av att komma till ett nytt ställe. Men stå i transporten var ingen höjdare. Vi fick ha henne ute istället. Men det får hon lära sig. Vi red fram inne i ridhuset självständigt. Sen fick vi hoppa två hinder. Efter det fick var och en rida banan.
Donna var ganska lugn och tyckte det var jättekul! Felfria i båda klasserna! Det gick bättre än vad jag trodde. :D Här kommer filmen:
Mellerud imorn
Alma
Jenny är hos mig
Söta Kickan
Nu startar mitt och Donnas år
