På framridningen och framhoppningen va hon superlugn. Nästan lite för lugn. Men vi fick i alla fall till fina hopp och kände oss väldigt redo. På banan gick det bra fram till hinder nr 6. Näst sista hindret. Det var en vit grind med blå text. Trodde inte Donna skulle reagera på det men det gjorde hon minsann. Vägrade tre gånger så att vi blev uteslutna. Hon tyckte verkligen det hindret  va läskigt för jag fick inte över henne. Det är första gången hon verkligen vägrar med mig. Hon brukar ju va så himla hoppglad oavsett vad det är för hinder.

 

Nu försökte jag verkligen väcka henne och få upp huvet på henne. Jag red mer bestämt och tänkte inte låta henne vägra en massa nu. Det funkade bra att va så bestämd. Hon gjorde superhopp och det gick jättebra. Men tyvär kom vi lite nära på 4:e hindret så det blev ett pet. Väldigt synd för det kändes så himla bra och jag ville så gärna rida andra fasen med. Men men.. Supernöjd för övrigt :D