Efter att vi sålt Lina började vi leta ny ponny  Många provridningar blev det men den 9:de ponnyn jag provred var just Bella. Hon stog nere i Helsinborg. Första gången jag red henne gick det väl kanske inte superbra. Hon var för pigg och stark för mig. Men vi köpte henne ändå. Så hon fick komma hit till Frändefors.

Som sagt va var hon väldigt pigg och stark. Första ridlektionen  jag tog på henne i Färgelanda gick inte alls bra. Jag hade noll koll. Kommer så väl ihåg den träningen. För det är ju inte så kul när man håller på att springa in i alla andra. Men vi kämpade på.

En dag när jag skulle gå ut och titta till hästarna så står Bella alldelles ensam och gnäggar oroligt. Jag blev rädd att det hade hänt något men jag förstod inte vad. När jag fram till henne såg jag att hon darrade och hade ett djupt sår på ena frambenet. Det hade runnit massa blod från såret. Utan att tänka sprang jag tillbaka in i huset och berättade för mamma och pappa. Tårarna började falla och jag var såå ledsen. Vi ringde veterinären och de kollade på benet. Hennes främre sena hade nästan gått av. Inte roligt! Hon skulle få stå inne i en box och gå i sjukhage i två månader medans vi behandlade hennes sår med bandage och grejer. Stackars Bella asså. Bella var så uttråkad och tyckte att vi var jättedumma mot henne som inte lät henne vara ute och springa.

Efter en månad tog vi henne till djursjukhuset i Skara för vi trodde att senan stack ut men det gjorde den inte. Det vi såg var bara kött. De tyckte att två månaders vila till så skulle jag kunna rida henne lite smått sen. Tre månader blev det sammanlagt. Vi började sätta igång henne. Pigg som satan var hon. En vinter var hon helgalen och jag klarade inte av henne. Det gick inte att rida på samma ställe som de andra när jag red i Färgelanda. Bella blev för taggad.

Första starten jag gjorde på henne var en klubbhoppning i Färgelanda. Då hade vi inte haft henne så jättelänge. Red bara 30cm och 40 cm. Hon sprang i full kareta med mig flygande som en vante. Så  ful och dålig ritt. Min tränare sa till mig att det kommper bli en bra hopponny när jag lär mig att rida henne.

Vi fortsatte kämpa igenom all motgångar. Jag lärde mig faktist att klara av henne. Ingen lätt ponny asså. Men nu kan jag henne ganska bra.  Vi tävlar i hoppning så ofta vi kan och tycker det är jättekul. Ibland går det Superbra och ibland mindre bra. Vi har ganska många uteslutningar men även en del nollor. Bella är en ponny som kan vägra om det inte passar henne. Men ofta tycker hon det är jättekul med tävlingar. Speciellt ärevarv. Då blir hon helt galen. Springer i full fart och lägger gärna till en del bakutsparkar. Hon är vig som en katt med sina bakutsparkar.

Bella är otroligt snäll ponny och är en ponny som alltid kommer finnas i mitt hjärta. Jag älskar henne så!!